Slutligen några stalltips inför vinprovningen. I första avsnittet nämndes ett antal
välkända europeiska vinregioner, men det finns ju vinmakare också i nya världen.
Australien och Kalifornien (Napa Valley) producerar flera av världens främsta viner,
Sydafrika, Nya Zeeland och Chile kommer också starkt.
I den 100 Wine Top List som Winespectator
publicerade som resultat från 2001 års vinprovningar var de tio bästa vinerna
fyra italienare, tre bordeauxer, två från Rhone och en kalifornisk. De äldsta vinerna är från
1997, de övriga från 1998 och en enda från 1999.
Skulle man köpa dessa tio flaskor så fick man punga ut med 800 US dollar och kanske motsvarande här i Sverige. Så ingen av oss har kanske dessa
flaskor på egna bordet särskilt ofta.
Lärdom nummer ett är att fina viner behöver ett par-tre år för att mogna. Det är stor skillnad på en Bordeaux från 2000 och samma vin
från 1999 eller 1998. Men billigast är givetvis årsmodell 2000. Det är därför man
lagrar för att slippa köpa dem när de är som dyrast.
Lärdom nummer två är att bland det hundratal druvsorter som används för
vintillverkning är det bara ett fåtal som används för fina röda viner. Dessa kan man lära sig skilja mellan om man
har ett bra luktsinne. Exempel på druvor att lära sig är
- Cabernet Sauvignon
- Merlot
- Pinot Noir
- Syrah
- Nebbiolo
- Sangiovese
Som du ser är det fyra franska namn och två italienska. Dessa förekommer dock
över hela världen. Om du vill förbereda dig inför vinprovningen den 5/2 skulle du
kunna lära dig att skilja mellan de sex nämnda. Det är dock ingen garanti att
provledaren har valt just något av dessa, men ditt arbete är inte förgäves eftersom du
har resten av livet på dig att njuta av världens förnämsta viner.
Cabernet Sauvignon är kungen bland de röda druvorna. I Bordeaux används den som
basingrediens (i Medoc och Graves) tillsammans med Merlot, Cabernet Franc, Malbec och ibland också Petite Verdot.
Bordeauxvinerna är alltid blandviner och kommer du till området väster om Bordeaux, dvs St Emilion och Pomerol är
Sauvignonen ersatt av Merlot som basdel.
Cabernet Sauvignon är sträv och färgrik. Merlot däremot betydligt mjukare.
Både Cabernet Sauvignon och Merlot finns att köpa som endruvsviner på Systemet. Se i övrigt avsnittet om
dofter.
Pinot Noir är druvan i Bourgogne och i deras viner är den ensam. Pinot Noir är en verkligt svår druva att göra vin av och man
måste beundra vinmakarna i Bourgogne. Druvskalet är så tunt att det lätt går sönder varvid saften försvinner. Den som vägarna förbi
distriktet bör göra ett stopp i staden Beaune och se vilka resurser som ställs till förfogande för vinmakarna. De har ett eget
"apotek" med skickliga vindoktorer som stöd.
Pinot Noir kan drickas ung.
Syrah förknippas främst med Rhonedalen. Druvan kallas också Shiraz efter sitt ursprung i den irakiska staden med samma namn.
Detta är liksom Cabernet Sauvignon en tjockskalig druva med smakämnen som går åt det peppriga hållet.
Ett av världens mest erkända viner - Penfolds Grange - kommer från Australien och är gjord på Syrahdruvan, fast den kallas
Shiraz där. Rhonevinerna går heller inte av för hackor, de bör dock helst liksom alla Syrahviner få några år så att vinet hinner mogna.
Nebbiolon växer vid foten av Alperna (Piemonte) och ger vinerna Barolo och Barbaresco. Sangiovese är druvan i Toskana som
bland annat är basen i Chianti och Brunello di Montalcino samt en mängd toskanska blandviner. Varje ort har sin
favorit och är du där på semester måste du fråga lokalbefolkningen vilket vin som
är ortens specialitet, plus vilken maträtt som hör ihop. Den upplevelesen går endast att få
på plats.
Sangiovesen behöver tid för att mogna och innan dess är den kryddig. Efter ett par-tre år mjuknar den och
slår över till körsbär-anissmak. Köp den således inte för ung.
Lycka till nu på vinprovningen och i din fortsatta karriär som vinnjutare. Kom ihåg tipset att det är de
tjockskaliga druvorna som antas ge goda hälsoeffekter, dvs Cabernet Sauvignon och Syrah i första hand.
Lev länge och väl med denna kunskap.
