Det är alla förunnat att någon gång i livet, helst flera gånger, få smaka
ett himmelskt vin. Det är emellertid inte så lätt att hitta detta vin som sitter kvar i munnen flera
minuter efter att du har svalt det, och som ger dig den mest underbara doft- och
smakupplevelsen.
Ingen annan än du själv kan ju heller tala om vad just du tycker är godast.
För att hitta vinet måste du således först kunna definiera
vad du söker. Den insikten bör du få under vinprovningen, eller
åtminstone komma en bit på vägen.
När du väl kan definiera din vinsmak är det lättare att hitta önskevinerna.
Eftersom det är onödigt att slänga bort dyra pengar på blint sökande kan du
göra på följande sätt:
Starta med att gå igenom sortimentet i din vinaffär och se vilket utbud som finns av finare viner.
Sortimentet hittar du på
www.systembolaget.se och på den webbplatsen poppar du fram just din butik, eller alternativt närmaste butik med
större sortiment.
När du har antecknat passande viner så tar du hjälp av världens vinexperter att hitta
det eller de viner som är allra bäst för ditt inköp. Öppna
www.winespactator.com
och inne på den webben går du till länken "Wine Ratings" och med hjälp av
deras databas letar du fram de viner du
har fastnat för.
Till detta eller dessa viner serverar du något som inte förstör smakupplevelsen.
En yngre brieost med ett stycke färsk baguette kan passa (ett kakmonster som jag själv kan också
tänka mig några bitar äkta choklad, fast den njutningen blir ju nästan syndig ...).
Vin och mat
Om du ska ha vinet till mat kommer vi in på ett helt annat kapitel. Där finns ju risken
att världens finaste vin blir tillintetgjort av såsen du har kämpat med i timmar, eller - hemska tanke - ditt fina vin kommer i kontakt
med vinägern i salladen. Här väljer du
vin efter andra grunder, läs gärna tips i matspalter eller på nätet,
exempelvis de svenska www.vinguiden.com
eller www.winespot.com.
Det finns också en bra Mat- och dryckguide på Systembolagets webb ovan.
Grundreglerna är för övrigt följande:
- Ljust kött - ljust rött vin
- Mörkt kött - mörkt rött vin
- Fisk - vitt vin
Man serverar vitt vin före rött och yngre viner före äldre.
Vin och hälsa
Du har kanske läst tidningsartiklar om att vin kan vara nyttigt för personer som har
höga blodfetter. Hur det förhåller sig med den saken är väl inte
riktigt vederlagt, men noteras ska att de viner man diskuterar är de med tjocka skal, dvs
Cabernet Savignon och Syrah. De nyttiga ämnena - tanninerna - utgörs av druvskalens färgämnen och ju
tjockare skal, ju mera tanniner. Viner som är baserade på Cabernet Savignon och Syrah är
därför starkt färgade och på många håll i världen används just dessa
druvor för att ge färg åt viner som i övrigt är lite bleka. En annan fördel med dessa druvor är att
vinerna är mycket lagringsbeständiga. Nackdelen är att det höga tannininnehållet gör vinerna sträva vid ung
ålder, man måste således vänta ett antal år innan strävheten har mognat bort. Men därmed har också
prislappen gått upp ett antal rejäla snäpp.
För dem som tror på tanninernas skyddande verkan går det dock alldeles utmärkt att köpa unga
Cabernet Sauvignon och Syrah. Den sistnämnde är för övrigt mycket inne just nu, inte minst i USA, annars är Syrah
den stora Rhonedruvan.
Vad skiljer ett stort vin och ett dussinvin?
Om man tar en flaska vin och kokar bort vattnet och alkoholen så återstår ca
20-30 gram torrsubstans - extraktet - som ger smakupplevelsen. Med förångningen av vätskan försvann också
flera hundra milligram av luktämnen. Amerikanska forskare har försökt sig på att spåra dessa
doftämnen och de hittade 181 estrar, 52 högre alkoholer, 75 aldehyder och ketoner, 22 acetaler,
18 laktoner, sex sekundära acetamider. 29 kväveföreningar, 18 svavelföreningar,
två etrar, 11 furaner, 18 epoxider och ett 30-tal andra kemiska beståndsdelar.
Alla dessa modifierades och samverkade under vinets åldring och lagring, ibland på ett godartat sätt och
ibland med försämrande effekter.
Någon gång i framtiden kanske teknologin är sådan att det går att styra vinernas utveckling från de
förutsättningar som skapades vid vinrankorna. Detta ligger nog en bra bit in i framtiden så tillsvidare får vi
nöja oss med vinböndernas och vinmakarnas skicklighet. De i sin tur arbetar efter
erfarenheter som är insamlade under många hundra år. Detta innebär också att lustan till
experiment är mycket låg, för att inte säga obefintlig.
Vädrets makt är därför den dominerande kvalitetsfaktorn. Alla som vet varför svenska
jordgubbar smakar bättre än belgiska jordgubbar förstår också att druvor som odlas
på klimatgränsen ger bättre vin med fler smakämnen än druvor som fått en varmare odling.
Nackdelen är att klimatet kan göra det arbetsamt för bonden, han måste skydda sina druvor mot
frost och röta. Vinet ger mindre avkastning och blir därför dyrare av
flera skäl.
